1602-1674 Philippe de Champaigne Locations His artistic style was varied: far from being limited to the realism traditionally associated with Flemish painters, it developed from late Mannerism to the powerful lyricism of the Baroque. It was influenced as much by Rubens as by Vouet, culminating in an aesthetic vision of the world and of humanity that was based on an analytic view of appearances and on psychological truth. He was perhaps the greatest portrait painter of 17th-century France. At the same time he was one of the principal instigators of the Classical tendency and a founder-member of the Acadmie Royale de Peinture et de Sculpture. His growing commitment to the Jansenist religious movement (see JANSENISM) and the severe plainness of the works that it inspired has led to his being sometimes considered to typify Jansenist thinking, with its iconoclastic impulse, in spite of the opposing evidence of his other paintings. He should be seen as an example of the successful integration of foreign elements into French culture and as the representative of the most intellectual current of French painting.  Related Paintings of Philippe de Champaigne :. | Portrait of Jacques Lemercier | Saint Augustin | The Marriage of the Virgin | The Miracles of the Penitant St.Mary | The Nativity |
Related Artists:
ulrika eleonora
Ulrika Eleonora d.y., född 23 januari 1688, död 24 november 1741, var regerande drottning av Sverige 1719-1720, dotter till Karl XI och Ulrika Eleonora av Danmark, syster till Karl XII samt kusin till August den starke, Fredrik IV av Danmark och Fredrik IV av Holstein-Gottorp. Hon gifte sig 24 mars 1715 med Fredrik av Hessen, den blivande Fredrik I, men förblev barnlös. Ulrika Eleonora föddes den 23 januari 1688 på Stockholms slott som dotter till kung Karl XI och Ulrika Eleonora d.ä. Under barndomen förbisågs hon av alla för sin äldre, livligare och mera begåvade syster Hedvig Sofia. Så snart hon blivit giftasvuxen fick hon många friare, bland andra blivande Georg II av Storbritannien och arvprins Fredrik av Hessen-Kassel. Redan 1710 begärde denne hennes hand, men deras trolovning tillkännagavs inte förrän den 23 januari 1714. Bilägret firades den 24 mars 1715. Under Karl XII:s vistelse utomlands var hon, efter Hedvig Sofias död (1708), den enda myndiga medlemmen av kungahuset inom riket om man borträknar hennes åldriga farmor (Hedvig Eleonora). I slutet av 1712 eller början av 1713 hade Karl XII tankar om att göra sin syster Ulrika Eleonora till regent, men fullföljde inte denna plan. Det kungliga rådet däremot övertalade henne att bevista dess sammanträden för att i henne erhålla ett stöd. Första gången hon infann sig i rådet, 2 november 1713, beslöts också om sammankallande av en riksdag. Det s.k. rörelsepartiet vid denna riksdag ville att prinsessan i kungens frånvaro skulle göras till riksföreståndarinna "såsom närmaste arvinge till kronan och regementet". Detta förslag motarbetades av Arvid Horn och rådet, som fruktade att svårigheterna för en ändring av regeringssättet därigenom skulle ökas. Prinsessan visade emellertid ständerna stort intresse för landets angelägenheter. I sina brev till kungen uppmanade hon honom att återvända hem och varnade honom för möjliga följder av hans frånvaro. Med hans samtycke undertecknade hon under den följande tiden alla rådets skrivelser, utom dem som var ställda till honom, för i sin egenskap av vice regent var hon ett med kungen enligt dennes uppfattning. Mera sällan deltog hon i rådets förhandlingar.
Gobindram Chatera
1733-1810
Raffaello Botticini
1477-1520